I Söndags var det the Global day of Prayer. Åkte till New Testament church of God i Leeds och tillsammans med ca 200pers från olika kyrkor bad vi för Leeds och de olika nationerna som var representerade under kvällen. Helt fantastiskt! Golvet nästan skakade av allt hoppande och dansande under lovsången. Var såndär ni vet riktig gospelkör som sjöng så hjärtat slog extra slag och svetten bara rann för man kunde inte stå still. Träffa folk från Jamaica, Iran, Tyskland, alla möjliga länder i Afrika, Israel, UK etc etc. Det är såå häftigt ändå när man tänker på det, hur Jesus kopplar samman människor från alla möjliga länder, åldrar, bakgrunder. Han är till för alla = wow!! och vi är till för honom= wow!
Tisdagskvinnorna i ABC coffee shop. Sheila, Hilda, Catherine, Helen & Hazel.
Lilla fyllde år förra veckan så vi överraskade henne med ukulelesång, ballonger & tårta.Här är mina nuvarande housemates. Gissa vilka tre som är spanjorer !! :P
Och så en nyhet. Det är många som undrat vad som blir av mig i höst och jag har inte riktigt velat ge ett absolut svar. Nu kan jag dock meddela alla nyfikna där hemma att mitt liv forsätter i Leeds till hösten (Om Gud vill & jag får leva såklart :P). Det känns så spännande! Kommer flytta in tillsammans med Helen & Esther efter sommarn, två tjejer från södra England som älskar att spela musik (BOOOONUS) och jag kommer troligtvis plugga International relations på distans om jag kommer in. Eller så gör jag nått annat. Typ forsätter spela ukulele för mina grannar utanför huset.
Nu ska jag iväg till Redmire med 40 barn Fre-Sön. YEEEEEY!!!
KRAM!
Rebecka
My friends are little ones
But people don’t seem to care.
If their lungs are not yet fully developed
They are dismissed just like air.
We shut our eyes and calendars
And do no longer recognise what is right or wrong.
But what we don’t see is that we only fight against gravity
When we decide who is good enough to belong.
My friends are little ones
They are loved and always will be.
Unique, wonderful masterpieces
Whose first daylight should be guaranteed.
I don’t know about you but
I think many of us would disagree
If we saw people on the streets negotiating with excuses
And killing unborn dreams that were meant to run wild and free.
My friends are little ones
They are my sisters and my brothers
If we would take the time to get to know them
We would do anything to support their fragile mothers.
Their unsaid words can so easily fade away
The voice of hope is all they’ve got
That someone, somewhere will hear their heart cry
And that it won’t be caught up in a dead spot.
My friends are little ones
I so want their eyes to see tomorrow.
The sparkle that they’ve been given
Shouldn’t be something that we can quench or borrow.
I don’t want this to sound naïve or judgemental
But who is there to blame?
When we only quietly love the unseen generation
It’s actually us who deprive them of their future and their name.
My friends are little ones
So please, stand up for them and do care.
And so much more because their lungs are still growing.
They have the right to breath our air.
Rebecka, May 2013
Heeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej!
I början av den här veckan kom sommarn och i början av den här veckan försvann den. Två dagar med strålande solsken och därefter bitande kyla och regn. De optimistiska engelsmännen tror att detta var, är och kommer att vara Sommaren 2013. Känns bra då att veta att min juli/augusti kommer spenderas i Svedala.
Jag, Marcos & Lilla spenderade vår lediga Måndag (röd dag) i Burley Park (den stora parken ett stenkast från vår gata) med instrument, kladdkaka och några nya trevliga grannar som vi lärde känna i den gassande solen.
Annars har veckan som vanligt varit full med barn & ungdomar i alla dess storlekar. Igår (Lördag) hade vi Kidzklub som vanligt. 300 barn kom och vi hade "Safari-day" då barnen & ledarna kom utklädda till olika safari-djur. Den enda dräkt jag hitta som var anpassad till min plånbok var ett par åsneöron och en åsnekäke. Vet inte hur mycket safari det är över en åsna men iaf. Efteråt, när vi skjutsade hem alla barnen på bussarna, fick jag prata med en 11årig grabb som bor i ett av de fattigare områdena i Leeds. Vi började prata om Scarborough (som ligger ca 1,5h härifrån vid kusten) varpå denna lille pojk säger "Jag har aldrig varit på semester. Vi har aldrig åkt nånstans". Jag slås ofta av kommentarer som dessa. Så många familjer vänder på varenda penny för att göra det bästa av situationen. Man fylls av sorg över deras tillstånd och tacksamhet över vad man själv har fått möjligheten att ha och göra. MEN VAD KAN VI GÖRA MER FÖR DEM?
Leeds city centre kvällstid:
Bjöd hem en familj jag lärt känna i en av våra TODDLERGROUPS på middag. Lagade min kära mors köttfärssoppa och stekte såklart pannkakor. Ett MÅSTE när man äter soppa!
simglasögon-PERFEKT för att stänga ute lök-oset. I know! charmig bild!
och bild på min favoritbebis i spindelsoffan i vardagsrummet. (VI har haft SJUKT STORA SPINDLAR I HUSET PÅ SISTONE..värsta INVASIONEN!! okej, 4 på 2 dagar men iaf!!) Men visst är denna lilla flicka typ huuuuuuur gullig som helsT!
Någon som ska titta på eurovision nästa vecka? (visst är det nästa vecka?) Ingen jag känner här i Englandet har typ någonsin tittat på det och ingen annan verkar bry sig heller. Jag undrar hur stort evenemang det egentligen är om man tittar runt om i Europa. Jag minns när jag bodde i Spanien hur ingen verkade bry sig där heller. Frågan är: Är det bara vi svenskar i vår lilla ankdamm som tror att alla andra är med oss på intresse-tåget när vi låter kung och fosterland kretsa kring en utdragen Melodifestival/Eurovision i MÅNADER? Bara undrar... :P
ha ett bra!
/Rebbe
Heeej!
Tänkte bara skicka en liten länk om arbetet vi gör i innerstan med Kidz Klub.
Imorgon kör vi på igen! Ser alltid fram emot mina lördagar extra mkt numera! :)
/Rebbe
