ursäkta röran
Hej!
Vi har levt i ett bombnedslag i 7 veckor. Sovit på golvet, haft kläder, böcker och bankkort samlade på hög i något hörn i rummet. Att hitta de saker man behöver har inte alltid varit lätt. Speciellt då vi delar på det mesta och kanske inte alltid lägger tillbaka grejerna på rätt ställe när man har använt dom. Här har vi försökt städa:
Men nu äntligen är det ordning! (därav detta fridfulla blogginlägg)
Efter 3,5 svängar till IKEA, (ja! seriöst!) 2,5h i telefonkö lyssnandes på ABBA, 2st hemleveranser av våningsängar (den första sängen vi fick och satte upp var det fel på, fast det upptäckte vi inte förrns sista biten skulle sättas i) så sover jag nu äntligen i en säng! Detta möbeltillskott genererade även till en allmän rensning och städning av resten av huset. Nu kan vi andas!
Bild på rum 2 där jag och Helen sover.
Var ute några timmar förra Lördagen efter Kidzklub och spelade musik i Leeds city. Så sjukt mycket folk. Jag glömmer hela tiden att det är en storstad jag bor i och inte Övik. Några kompisar kom och joinade och sjöng "Lean on me" eller gjorde gatugrafitti. Love the streets!
De sista veckorna i Woodhouse har varit härliga. Trots bråk på gatan, i grannhuset, poliser hit, poliser dit, brand i huset intill och massa annan soppa som inte kan sammanfattas i detta blogginlägg, så är det en fantastisk gata och område! Det känns så betydelsefullt på nått vis att bo och leva mitt i röran och utmanas i generositet och kärlek. Vi håller på att planera för en överraskningsfest för vår vän inte gör så mycket annat än att strosa omkring i Woodhouse. Han har inga tänder men 24 kaniner och ser ut som en liten luffare men har ett hjärta av guld. Vi har gått runt och frågat den lokala pizzabutiken, bageriet, mataffären om de skulle kunna skänka mat, coca cola (hans favoritdryck) och annat till festen och alla ville va med!
Vilken community-feeling!
Nu ska helgen spenderas framför skrivbordet. Har sluttenta på Onsdag o sen så kommer Maria från Övik.
VILKEN DUNDER-VECKA!
VILKEN DUNDER-VECKA!
Peace!
/Rebbe
dog sitting
Sitter här i köket denna regniga onsdagmorgon och försöker mig på litteraturen i den andra kursen som jag började i måndags. Det borde inte vara tillåtet av författare att prata om "allegedly ubiquitous pursuit" och "senses of precariousness" i samma mening! Förstår verkligen inte varför man måste göra det mer komplicerat än vad det är.
Igår försökte jag kombinera plugg och att vara hundvalpsvakt. Gick inte så bra. Lämnade henne ensam i en halvtimme och när jag kom ner för trappan hade hunden bitit sönder soffan och det låg skumgummi över HELA GOLVET! JAG SKA ALDRIG SKAFFA HUND!
Förutom plugg har den föregående veckan inneburit en hel del Kidzklub. Två Lördagar i rad har vi fått kämpa i motvind för att ens kunna köra klub. Första veckan fick vi evakuera hela byggnaden och sitta på en grusparkering mitt i Leeds city med 300 barn i lite drygt en timme. Brandlarmet tjöt, barn grät, ledare skrek halsarna av sig för att kunna höras. Nu i lörsdags fastnade alla våra grejer som vi behövde + 3 personer som var skulle hålla i mycket i hissen. De var fast i över en timme så vi fick ställa in en av de sex bussarna som åker ut och hämtar barnen (BESVIKNA!) och spontant komma på nya grejer vi kunde göra.
Varje vecka går vi även ut och besöker alla barn+deras familjer och bjuder in dem till nästa Kidzklub. Jag har fått glädjen att besöka barnen som bor i mitt område, Woodhouse. Ska ut i eftermiddag igen. YES!
/Rebbe
