rebbe&england.blogg.se

Solen skiner här i Leeds idag! Var riktigt länge sedan jag såg den! Har haft en härlig morgon med svensk frukost med några vänner, en lång (i mina ögon) löparrunda och en härlig stund i solskenet med Gud vid en fin gammal kyrkruin precis vid floden.

Sista två veckorna har jag funderat en del på hösten, vart och hur den ska spenderas. Har tapetserat en av mina väggar med stora blanka vita papper där jag försöker fånga och skriva ner alla tankar och drömmar i nån slags tidslinje med + & - inslag. Det är spännande! Finns så många vägar att välja mellan. Att stanna kvar i Leeds är för tillfället en av dom :) 

Härom veckan var vi utan el i huset en hel dag. Utanför vårt hus hade de råkat ta sönder nån kabel och de stackars männen jobbade febrilt med att försöka fixa det. Eftersom jag är den enda i huset med medfödd myskänsla (ni vet värmeljus, duk & blommor på bordet, pynta till jul etc) så drog sig alla mina house mates (även de 2 nya cirkus-spanjorerna som älskar Bob Marley och är duktiga clowner) till mitt rum när det blev mörkt. Jag var ju den enda som hade ljuskällor! Det är fantastiskt vad lite "jag-kan-inte-använda-min-dator-för-batteriet-är-slut-moments" sätter igång kreativiteten. Mkt musik denna vecka!

Till slut fick vi lite snö här i Leeds ändå. Skolor stängde, bussar ställdes in och folk gick inte till jobbet. VILKET SNÖKAOS! HELA 2 cm snö!! "The snow storm" gjorde stora rubriker här! Jag hade hört rykte om ett stort spontant snöbollskrig i Hyde park inte så långt från vårt hus. Så vi drog dit och mycket riktigt. Ca 100-150 pers hade samlats för att kasta snöboll på random folk. Det var galet! Inga regler, men alla visste (typ) vad som gällde ändå. Vår sida gjorde några riktigt fina mass-attacker som lämnade den andra sidan något skakad och det tog ett tag innan de kunde återhämta sig.

Förra helgen var jag i Sheffield på en wedding blessing service för Chris & Megan, ett par i min bönegrupp. Väldigt trevligt. Jag spelade piano i kyrkan tillsammans med några på denna bild:

Vi käka hog roast:

dansa "Ceilidh" (skottisk dans)Väldigt roligt och svettigt!

OKEJ. FESTENS FAIL:

Efter vi dansat och snurrat runt så mycket var jag lite trött och yr. Vi satt ner allihopa och började spontant kasta blöta servetter på varandra (jag vet, jag vet, man gör inte så på bröllop och speciellt inte om man hör till åldersgruppen 24-33). Det hela var så flummigt och roligt så jag började skratta så mkt så jag börja gråta. (Någon som känner igen det fenomenet?) Det blev inte bättre av att min indiska kompis Shaili kastade en dyblöt servett som splashade mitt på hennes kompis Jails' flint. (typ okontrollerbart skrattanfall här) hahaha..Då kastade han en på mig och jag skrattgrät så mkt så jag fick gå från bordet och till toan för att torka mina tårar. Killen kommer efter för han tror jag blev ledsen av servettkastningen (vilket jag inte var), jag, inne på toan med dörren öppen, hör att nån kommer och vänder mig om, halkar på det blöta golvet och inför honom (!) slår i huvudet/kinden i dörrkarmen något så pass alltså! Då kände jag verkligen för att gråta men var ju tvugnen att övertyga denna stackars kille som kommit efter mig och som trodde jag var överkänslig mot blöta servetter att jag faktiskt SKRATTGRÄT och inte grät. åååh! HEMSKA SAKER! Det gjorde sååå ont! Så i en vecka nu har föräldrar i toddlergroup, tanterna i caféet, barnen på skolan frågat vad jag gjort i mitt ansikte trots att jag försökt dölja det med foundation. FETT BLÅMÄRKE (numera lila/gult) PÅ KINDEN.

Avslutar med ett citat jag fick av en kompis i Leeds: 

"Don't ask youself what the world needs. Instead, ask yourself what makes you come alive and go do that, because what the world needs is people who have come alive"

//Rezza (mitt nya smeknamn från the grabs i 12årsgruppen)